Jag har fått nyfunnen kärlek för min gamla musik igen. Speciellt för Lifehouse, kommer ni ihåg dem? De bandet har fått vara med under hela min tonårsuppväxt, därför är det inte konstigt att mycket nostaligi kommer upp. Främst om våra krossade och förvirrade hjärtan, när vi var alldeles för små för att ens veta vad kärlek innebar. När man var helt naiv om vems en kompisar var, och när man trodde att världen hade så mycket mer att erbjuda och man var full med drömmar. Lite kul att blicka tillbaka och se hur allt blev tillslut, och jag kan glatt säga att jag är nöjd med en hel del, mina drömmar uppfylls en efter en.